09 September 2011

Valoriza Agrikultor sira-nia Lian no sira-nia Matenek

Valuing Farmers' Words and Wisdom

La'o Hamutuk Lansa Relatoriu Konsultasaun ho Agrikultor-sira


Introdusaun tuir mai.
“Ami sente moris hanesan agrikultór husi tempu uluk to’o agora laiha mudansa ida, ami nia moris mak hanesan ne’e nafatin hela de’it, no dalaruma sai aat liu tan” hato’o agrikultór ida husi distritu Manufahi-Same.

“Ami la hatene saida mak Ministeriu Agrikultura nia planu, satán Orsamentu. Ami rona de’it dehan Parlamentu aprova osan juta ba juta (millões) maibé ami la hatene osan sira ne’e mout hotu ba ne’ebé?” Agrikultór ida husi Ermera hato’o nia frustrasaun.

"Agora ami konfuzaun tanba tempu la’o la hanesan bai-bain, maibé ami atu husu esplikasaun ba se?” Agrikultór ida husi Maliana koalia ho laran susar. “Tinan ne’e ami la kuda batar tanba udan la fo tempu, dalaruma ami sei hasoru hamlaha...”

Lian sira ne’ebé ami sita iha leten, mai husi konsultasaun durante besik tinan rua nia laran ne’ebé halo hahú iha tinan 2010. Relatóriu Konsultasaun ne’ebé ho titulu Valoriza Agrikultór Sira-nia Lian no Sira-nia Matenek, mosu liu husi konsultasaun klean ne’ebé La’o Hamutuk halo ho agrikultór no komunidade sira iha area rural kona-ba sira esperensia moris lor-loron nudar agrikultór no nudar komunidade iha area rural. Informasaun sira iha relatóriu hot-hotu mai husi agrikultór no komunidade sira. La’o Hamutuk fasilita de’it atu sira-nia lian ne’ebé sira hato’o mai La’o Hamutuk bele to’o duni ba na’i-ulun Governu sira no mos instituisaun la’ós Governu sira ne’ebé servisu ba dezenvolvimentu Timor-Leste nian. Iha asuntu barak ne’ebé agrikultór sira koalia no ami fiar katak sei labele reprezenta 100% sira-nia lian, maibé ami koko fahe buat ruma ba públiku, ba Governu Timor-Leste, ba Nasoens Unidas no nia Ajénsia sira, ba Doadores sira, Instituisaun Finanseiru Internasional sira, ba Organizasaun Naun Govermental sira no mos ba parte hotu ne’ebé involve iha prosesu dezenvolvimentu agrikultura Timor-Leste nian.

Relatóriu ne’e fahe ba parte haat:
  1. Difikuldade ne’ebé agrikultór sira hasoru iha sira-nia moris loron no saida mak sira-nia forsa.
  2. Suporta ne’ebé durante ne’e agrikultór sira simu husi Governu no instituisaun seluk.
  3. Faktores sira ne’ebé durante ne’e sai fonte difikuldade ba agrikultór sira.
  4. Rekomendasaun balu ba Governu no instituisaun sira ne’ebé halo servisu ba agrikultór sira.
Konsultasaun ne’e hala’o iha distritu Ermera, Bobonaro, Manufahi no Oecussi.

La’o Hamutuk hein katak prezensa relatóriu ida ne’e nian bele hadi’ak liu tan Governu no parte hotu nia servisu, nune’e bele hadi’ak duni ita boot sira-nia moris nudar agrikultór no nudar komunidade ne’ebé hela iha area rural.

No comments:

Post a Comment